Äntligen har jag tagit mig tid att . . .

. . . knyta fram min rips i min egen vävstol. Man kan tycka att det skulle räcka med det jag väver inne på vävstugan men jag blev så sugen på att sätta igång med mina grytlappar att jag inte orkade vänta längre. Jag har väntat ett tag på hjälp med att knyta fram varpen och knyta ner vävstolen men det har inte funnits möjlighet för den som skulle hjälpa mig att komma hit så därför tog jag idag saken i egna händer. Tack vare en väninnas vävbok:

en bok som står högt på min önskelista, lyckades jag knyta fram och knyta ner alldeles själv med lite hjälp av maken som mätte så det blev rakt när jag drog i varptrådarna. När jag väl var klar och hade bytt ut nästan alla snören i hela vävstolen, sett till att lattor samt trampor hamnat rätt och väven var tillräckligt spänd så var det dags att väva. Eftersom grytlapparna vävs med stränggarn så går det fort även om det är  minigarnet (kör med dubbla trådar). Tyvärr märks det att detta är första gången jag väver rips, kanterna blir inte helt raka:

men det får allt duga till grytlappar. Här ser ni den första färdig. Nu ska jag bara väva tre och en halv meter till - sedan är den varpen också slut. Tills vi hörs igen säger jag:

Hej, hej!